Bältros kan dyka upp många år efter att man haft vattkoppor. Men varför händer det egentligen? Hur kan ett virus som legat vilande i kroppen sedan barndomen plötsligt aktiveras igen, och varför drabbas vissa medan andra aldrig får det?
Viruset som aldrig riktigt försvinner
Varicella-zoster är ett av de virus som kan orsaka två olika sjukdomstillstånd. Första gången man smittas får man vattkoppor. Då sprids viruset i kroppen och orsakar den välkända sjukdomen med feber, utslag och kliande blåsor. När infektionen har gått över försvinner viruset däremot inte helt, det finns kvar vilande i våra nervceller. Hos en del förblir viruset vilande resten av livet, men för andra kan det aktiveras igen. När viruset då följer en nerv ut mot huden kan det orsaka bältros.
Varför vaknar viruset igen?
Det är inte helt klarlagt vad som får viruset att aktiveras på nytt. Många som får bältros är dessutom friska i övrigt. Vi vet däremot att risken ökar med åldern. En viktig förklaring är att immunförsvarets förmåga att hålla det vilande viruset under kontroll förändras när vi blir äldre. Sjukdomen är därför vanligare från 50-årsåldern och ökar ytterligare med stigande ålder. Risken är också högre hos personer vars immunförsvar är nedsatt på grund av vissa sjukdomar eller läkemedelsbehandlingar. Men bältros kan alltså även drabba personer som inte har någon känd sjukdom eller nedsatt immunförsvar.
Även stress kan påverka immunförsvaret och ha betydelse för risken att utveckla bältros. Studier har dessutom sett samband mellan sömnproblem och bältros, men det går inte i nuläget att säga att stress eller sömnbrist i sig orsakar sjukdomen.
Vad är postherpetisk neuralgi?
En vanlig och mycket besvärlig komplikation efter bältros är nervsmärta som fortsätter efter att utslagen har läkt. Det kallas postherpetisk neuralgi. Smärtan kan beskrivas som brännande, stickande eller ilande och huden kan bli så känslig att även kläder eller lätt beröring känns obehagligt. För de flesta går besvären över i takt med att utslagen läker, men hos vissa fortsätter nervsmärtan även efter att huden blivit bra. Då kan smärtan finnas kvar i flera månader eller år.
När smärtan tar plats i vardagen
Bältros kan vara påfrestande medan infektionen pågår. Förutom smärta och utslag kan man även känna sig trött och sjuk, men för många är just smärtan en stor del av sjukdomen och den kan göra det svårt att leva som vanligt. Studier visar att bältros kan påverka sömn, fysisk aktivitet, humör och möjligheten att ägna sig åt sådant man brukar uppskatta. Det är framför allt den långvariga smärtan som gör att bältros i vissa fall kan försämra livskvaliteten långt efter att de synliga utslagen har försvunnit.
En sjukdom som kan förebyggas
Trots att sjukdomen är vanlig är det många som inte känner till att det finns vaccin mot bältros. Drygt 30 procent av Sveriges befolkning drabbas någon gång i livet och sjukdomen är något vanligare hos kvinnor än hos män. Forskning visar också att risken för stroke är förhöjd under tiden efter en bältrosinfektion, framför allt under det första året.
Vaccinet är godkänt för vuxna från 50 års ålder och för vuxna från 18 år med nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller läkemedelsbehandling. Det ges i två doser med 2–6 månaders intervall. För den som vill minska risken för bältros senare i livet kan vaccination därför vara ett sätt att förebygga sjukdomen och dess komplikationer.
Leg. Sjuksköterska
Medicinskt granskad av Svea Vaccins läkarteam
