Kikhosta
Pris:
570 kr
Senast uppdaterad: 2026-09-23
Granskad av: Ridha Hadfi, medicinskt ansvarig läkare
Om sjukdomen Kikhosta
Vad är kikhosta?
Kikhosta är en mycket smittsam bakteriell infektion i luftvägarna som ger en intensiv och långvarig hosta. Sjukdomen börjar ofta som en vanlig förkylning, men hostan blir efter hand kraftigare och kan komma i attacker. Hos små barn kan kikhosta orsaka andningsuppehåll och allvarlig syrebrist, framför allt hos spädbarn. Även vuxna och äldre barn kan få kikhosta, men symtomen är ofta mildare.
Hur smittar kikhosta?
Bakterien överförs via luften, genom små droppar som sprids när en smittad person hostar eller nyser. Kikhosta sprids lätt vid nära kontakt, särskilt mellan personer som bor tillsammans. Inkubationstiden är en till två veckor innan sjukdomen bryter ut. Smittsamheten är som störst under de första veckorna och det kan ta upp till tolv veckor att bli helt frisk. Vuxna och barn som tidigare blivit vaccinerade mot kikhosta får oftast lindriga besvär men kan föra smittan vidare till andra personer.
Symtom
Kikhosta börjar som en vanlig förkylning med snuva, hosta och ibland feber. Efter en eller några veckor blir hostan ofta mer intensiv och kommer i attacker. Hos barn kan hostan följas av en inandning med ett kikande ljud, vilket är karaktäristiskt för sjukdomen. Hostattackerna är i de flesta fall inte farliga för barnet men kan vara mycket besvärliga, särskilt om de uppstår nattetid. Det är också vanligt att barn kräks upp slem och blir trötta. För några kan dock hostan vara så kraftig att den leder till andningsuppehåll och syrebrist. Äldre barn och vuxna får så gott som alltid en mildare sjukdom där långvarig hosta är det vanligaste symtomet.
Riskområden
Kikhosta räknas som en av de vanligaste barnsjukdomarna i världen och är fortfarande en bidragande faktor till hög barnadödlighet i vissa låginkomstländer. I Sverige drabbades nästan alla barn i förskoleåldern av kikhosta innan vaccinet fördes in i det allmänna vaccinationsprogrammet. Smittspridningen är idag betydligt lägre på grund av ett väl fungerande vaccinationsprogram, även om antalet fall har ökat de senaste åren.
Barn
Nästan alla barn i Sverige som är födda efter 1996 har blivit vaccinerade mot kikhosta och har ett gott skydd. Trots detta uppstår regelbundna utbrott, där framförallt ovaccinerade barn blir sjuka. För de allra flesta går sjukdomen över av sig själv, men för små barn kan den leda till komplikationer som kräver sjukhusvård. Spädbarn kan få andningsuppehåll och andra allvarliga symtom utan att ha de typiska hostattackerna.
Graviditet
Precis som för andra vuxna kan även gravida drabbas av kikhosta. Under graviditeten utgör infektionen inte någon risk för fostret eftersom bakterierna stannar kvar i luftvägarna och inte sprider sig vidare i kroppen. Däremot kan infektionen överföras till barnet efter förlossningen och i allvarliga fall leda till livshotande tillstånd.
Behandling
Kikhosta behandlas med antibiotika, framförallt hos små barn. Tidig behandling ger sannolikt en lägre smittsamhet och ett kortare sjukdomsförlopp. Äldre barn och vuxna med lindriga besvär behandlas vanligtvis inte.
Om vaccin mot Kikhosta
Vaccin mot kikhosta
Innan vaccination mot kikhosta introducerades var sjukdomen mycket vanlig i Sverige. Sedan år 1996 ingår ett effektivt kikhostevaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet som erbjuds till alla barn. På så sätt har smittspridningen av viruset minskat och färre barn insjuknar.
Doser och intervall
Skyddet mot kikhosta minskar gradvis efter vaccination och börjar avta efter cirka 5-10 år. Även den som är vaccinerad kan därför få kikhosta senare i livet. För vuxna rekommenderas därför en påfyllnadsdos tillsammans med stelkramp och difteri vart 20:e år för att upprätthålla skyddet. Det innebär att de allra flesta behöver fylla på första gången vid 30-35 års ålder.
Barn
Vaccin mot kikhosta ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet och erbjuds kostnadsfritt till alla barn. Vaccinet ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder, vid 5 års ålder samt i årskurs 8–9 på högstadiet. Det ger ett gott skydd mot kikhosta, men eftersom skyddet minskar med tiden är det viktigt att barn får de doser som ingår i vaccinationsprogrammet.
Graviditet
Enligt Folkhälsomyndigheten rekommenderas kikhostevaccin till alla gravida i Sverige. Vaccinet är godkänt från graviditetsvecka 16 och ges som ett kombinationsvaccin där även stelkramp och difteri ingår. Genom vaccination under graviditeten överförs antikroppar från modern till fostret via moderkakan, vilket gör att sjukdomen kan förebyggas hos spädbarnet och ger ett tillfälligt skydd under de första levnadsmånaderna.
Amning
Amning utgör inget hinder för att vaccineras mot kikhosta.
Biverkningar
De vanligaste biverkningarna efter vaccination mot kikhosta är rodnad, svullnad och ömhet vid injektionsstället. Ibland kan lätt feber samt allmän sjukdomskänsla uppstå. Det går vanligtvis över efter en till två dagar.
Kostnad
För att se priset, vänligen klicka här.
Frågor och svar
Ja, även vuxna kan få kikhosta. Långvarig hosta är det vanligaste symtomet och de typiska kikningarna behöver inte förekomma. En vuxen kan därför ha kikhosta utan att veta om det och samtidigt smitta spädbarn som löper större risk att bli allvarligt sjuka.
Under de första två veckorna med hosta är smittsamheten som störst, därefter minskar risken. För vissa personer kan det ta upp till sex veckor att bli helt smittfri efter att de första symtomen uppstått.
Kikhostevaccin rekommenderas redan under graviditeten för att skydda barnet under den första tiden. Spädbarn under tre månader är särskilt mottagliga för viruset eftersom de ännu inte fått sin första vaccindos. Andra vuxna inom familjen som vistas i närheten av barnet kan också behöva se över sitt vaccinationsskydd.
Ja. Amning är inget hinder för vaccination mot kikhosta. Om du inte hade möjlighet att vaccinera dig under graviditeten kan det fortfarande ge dig ett skydd och minska risken att du smittar ditt barn. Vaccination under graviditeten är dock det bästa sättet att skydda det nyfödda barnet under de första månaderna, eftersom antikroppar då förs över till barnet via moderkakan.
Skyddet mot kikhosta varar i cirka 10 år efter vaccination, därefter försvagas det gradvis. Enligt Folkhälsomyndigheten rekommenderas en påfyllnadsdos vart 20:e år för att upprätthålla skyddet i vuxen ålder. Vaccinet ges i kombination med stelkramp och difteri.
Även vuxna och äldre barn kan drabbas av kikhosta eftersom vaccinets effekt och den naturliga immuniteten efter genomgången sjukdom minskar med tiden. De flesta barn som insjuknar har blivit smittade av en vuxen som enbart har hosta som symtom. För att minska smittspridningen ute i samhället är det därför viktigt att uppdatera skyddet.