Om sjukdomen Kikhosta
Vad är kikhosta?
Kikhosta är en mycket smittsam bakteriell infektion i luftvägarna som ger en intensiv och långvarig hosta. Den räknas som en av de vanligaste barnsjukdomarna i världen. I Sverige drabbades nästan alla barn i förskoleåldern innan vaccinet fördes in i det allmänna vaccinationsprogrammet. Vuxna och barn som tidigare blivit vaccinerade mot kikhosta får oftast lindriga besvär men kan föra smittan vidare till andra personer. I allvarliga fall kan sjukdomen leda till livshotande tillstånd, särskilt hos spädbarn.
Hur smittar kikhosta?
Bakterien överförs via luften, i så kallad droppsmitta. Det sker vid nära kontakt med en infekterad person som hostar eller nyser i närheten. Risken att bli smittad av kikhosta är som störst inomhus och upp till 90 % av alla fall sker inom samma hushåll. Inkubationstiden för kikhosta är en till två veckor innan sjukdomen bryter ut. Smittsamheten är som störst under de första veckorna och det kan ta upp till tolv veckor att bli frisk.
Symtom
Kikhosta börjar som en vanlig förkylning med snuva, hosta och ibland feber. Hos barn övergår hostan i attacker med kikningar, vilket är karaktäristiskt för sjukdomen. Hostattackerna är i de flesta fall inte farliga för barnet men kan vara mycket besvärliga, särskilt om de uppstår nattetid. Det är också vanligt att barn kräks upp slem och blir trötta. För några kan dock hostan vara så kraftig att den leder till andningsuppehåll och syrebrist. Vuxna får så gott som alltid en lindrigare sjukdom där långvarig hosta är det vanligaste symtomet.
Riskområden
Kikhosta förekommer i de flesta av världens länder och epidemier är vanligt. Sjukdomen är fortfarande en bidragande faktor till hög barnadödlighet i vissa låginkomstländer. Smittspridningen är betydligt lägre i Sverige på grund av ett väl fungerande vaccinationsprogram, även om antalet fall har ökat de senaste åren.
Barn
Nästan alla barn i Sverige som är födda efter 1996 har blivit vaccinerade mot kikhosta och har ett gott skydd. Trots detta uppstår regelbundna utbrott, där framförallt ovaccinerade barn blir sjuka. För de allra flesta går sjukdomen över av sig själv men för små barn under ett år kan den bli allvarlig och leda till komplikationer som kräver sjukhusvård.
Graviditet
Precis som för andra vuxna kan även gravida drabbas av kikhosta. Under graviditeten utgör infektionen inte någon risk för fostret eftersom bakterierna stannar kvar i luftvägarna och inte sprider sig vidare i kroppen. Däremot kan infektionen överföras till barnet efter förlossningen och i allvarliga fall leda till livshotande tillstånd.
Behandling
Kikhosta behandlas med antibiotika, framförallt hos små barn. Tidig behandling ger sannolikt en lägre smittsamhet och ett kortare sjukdomsförlopp. Äldre barn och vuxna med lindriga besvär behandlas vanligtvis inte.
Om vaccin mot Kikhosta
Vaccin mot kikhosta
Innan vaccination mot kikhosta introducerades var sjukdomen mycket vanlig i Sverige. Sedan år 1996 ingår ett effektivt kikhostevaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet som erbjuds till alla barn. På så sätt har smittspridningen av viruset minskat och färre barn insjuknar.
Doser och intervall
För vuxna rekommenderas en påfyllnadsdos vart 20:e år. Det innebär att de allra flesta behöver fylla på första gången vid 30 års ålder.
Barn
Vaccin mot kikhosta ges i tre doser under det första levnadsåret. Därefter har barn som är födda innan 2001 fått en dos vid 10 års ålder. De som är födda efter 2002 har fått en dos vid 5 – 6 års ålder samt ytterligare en på högstadiet mellan 14 – 16 år.
Graviditet
Genom vaccination under graviditeten överförs antikroppar från modern till fostret, vilket gör att sjukdomen kan förebyggas hos spädbarnet under de första levnadsmånaderna. Enligt Folkhälsomyndigheten rekommenderas kikhostevaccin till alla gravida i Sverige. Vaccinet är godkänt från graviditetsvecka 16 och ges som ett kombinationsvaccin där även stelkramp och difteri ingår.
Amning
Amning utgör inget hinder för att vaccineras mot kikhosta.
Biverkningar
De vanligaste biverkningarna efter vaccination mot kikhosta är rodnad, svullnad och ömhet vid injektionsstället. Ibland kan lätt feber samt allmän sjukdomskänsla uppstå. Det går vanligtvis över efter en till två dagar.
Kostnad
För att se priset, vänligen klicka här.
Frågor och svar
Under de första två veckorna med hosta är smittsamheten som störst, därefter minskar risken. För vissa personer kan det ta upp till sex veckor att bli helt smittfri efter att de första symtomen uppstått.
Kikhostevaccin rekommenderas redan under graviditeten för att skydda barnet under den första tiden. Spädbarn under tre månader är särskilt mottagliga för viruset eftersom de ännu inte fått sin första vaccindos. Andra vuxna inom familjen som vistas i närheten av barnet kan också behöva se över sitt vaccinationsskydd.
Skyddet mot kikhosta varar i cirka 10 år efter vaccination, därefter försvagas det gradvis. Enligt Folkhälsomyndigheten rekommenderas en påfyllnadsdos vart 20:e år för att upprätthålla skyddet i vuxen ålder. Vaccinet ges i kombination med stelkramp och difteri.
Även vuxna och äldre barn kan drabbas av kikhosta eftersom vaccinets effekt och den naturliga immuniteten efter genomgången sjukdom minskar med tiden. De flesta barn som insjuknar har blivit smittade av en vuxen som enbart har hosta som symtom. För att minska smittspridningen ute i samhället är det därför viktigt att uppdatera skyddet.