Stelkramp
Pris: 540 kr
Senast uppdaterad: 2025-12-20
Granskad av: Ridha Hadfi, medicinskt ansvarig läkare
Om sjukdomen Stelkramp
Vad är stelkramp?
Stelkramp är en allvarlig infektion orsakad av en bakterie som finns i jord och i tarmen hos djur. Bakterien kan komma in i kroppen via ett sår och bilda ett gift som angriper nervsystemet. Detta gift gör att musklerna drar ihop sig i smärtfulla kramper, särskilt i ansiktet och käken. Om sjukdomen inte behandlas i tid kan den sprida sig till övriga delar av kroppen och leda till livshotande besvär.
Hur smittar stelkramp?
Det vanligaste sättet att bli smittad är genom ett sår eller en rispa i huden som kommer i kontakt med stelkrampsbakterier. Det kan till exempel ske vid trädgårdsarbete eller genom djurbett som är förorenade med jord. Stelkramp smittar inte mellan människor.
Symtom
Sjukdomen börjar oftast med muskelkramper i ansiktet och käken. Ett tidigt tecken på stelkramp är att det blir svårt att öppna munnen. Efterhand sprider sig kramperna till övriga delar av kroppen och leder till bland annat sväljnings- och andningsbesvär. Inkubationstiden är i genomsnitt tio dagar innan de första symtomen uppstår.
Riskområden
Stelkrampsbakterien finns överallt i världen och är fortfarande en vanlig orsak till småbarnsdöd i länder med dålig hygien och bristande vaccinationsprogram. Sjukdomen är ovanlig i Sverige eftersom de flesta är vaccinerade och hygienförhållandena är goda.
Barn
Att barn drabbas av stelkramp är mycket ovanligt eftersom vaccinet ingår i det svenska vaccinationsprogrammet. Barn födda innan 2002 har fått fyra doser och de som är födda efter 2002 får fem doser vaccin.
Graviditet
I Sverige har de flesta gravida skydd mot stelkramp sedan barndomen. En påfyllnadsdos av det kombinationsvaccin som även innehåller difteri och kikhosta rekommenderas enligt Folkhälsomyndigheten i samband med graviditet.
Behandling
För att påverka sjukdomsförloppet behandlas stelkramp med antibiotika och ett särskilt läkemedel som innehåller färdiga antikroppar. Eftersom dödligheten är hög vid utebliven behandling är det viktigt att söka vård vid misstanke om smitta.
Om vaccin mot Stelkramp
Vaccin mot stelkramp
Stelkramp ingår i det så kallade grundskyddet och rekommenderas för alla. Eftersom vaccinets effekt avtar med tiden är det viktigt med påfyllnad i vuxen ålder. Detta gäller särskilt för äldre personer, efter en sårskada eller vid djurbett som förorenats med jord. Det är också bra att se över sitt skydd vid utlandsresa, arbete utomhus och vid kontakt med stickande eller skärande material.
Doser och intervall
En påfyllnadsdos rekommenderas för alla vuxna vart 20:e år. Det innebär att de allra flesta behöver fylla på första gången vid 30 års ålder. Personer som inte tidigare är vaccinerade mot stelkramp behöver först genomgå grundimmunisering med tre doser innan påfyllnadsdoser ges.
Barn
Inom det svenska vaccinationsprogrammet får barn tre doser under det första levnadsåret. Den fjärde dosen ges vid 5 års ålder och därefter en påfyllnadsdos i årskurs 8 – 9 på högstadiet.
Graviditet
Kombinationsvaccin som innehåller stelkramp, difteri och kikhosta är godkänt att ge under graviditet.
Amning
Amning utgör inget hinder för att vaccineras mot stelkramp.
Biverkningar
Stelkrampsvaccin tolereras väl av de allra flesta. De vanligaste biverkningarna är lokala reaktioner som rodnad, svullnad och ömhet vid injektionsstället. Ibland kan lätt feber samt allmän sjukdomskänsla uppstå. Det går vanligtvis över efter en till två dagar.
Kostnad
För att se priset, vänligen klicka här.
Vacciner
Vi erbjuder flera vaccin mot Stelkramp:
Frågor och svar
De flesta som är födda i Sverige efter 1960 har fått sin grundvaccinering mot stelkramp genom det allmänna vaccinationsprogrammet. Kontakta en barnavårdscentral eller vaccinationsmottagning om du eller ditt barn är födda i ett annat land.
Hundbett och kattbett som har förorenats med jord kan utgöra en risk för stelkramp, särskilt hos ovaccinerade personer eller om det har gått lång tid sedan senaste vaccination. En påfyllnadsdos kan därför bli aktuellt.
En påfyllnadsdos rekommenderas vart 20:e år för att bibehålla skyddet. Det innebär att de flesta vuxna behöver fylla på första gången vid 30 års ålder. Ju längre tid det har gått sedan senaste dos, desto mer har skyddet försvagats.
Det går som regel alltid bra att fylla på sitt stelkrampsskydd oavsett tidpunkten för senaste dos. Även om det blir tidigare än vad som rekommenderas är det bättre att vaccinera sig för att säkerställa ett fullgott skydd.
Efter vaccinationen kan det bli ömt, rött och svullet vid injektionsstället. Vissa personer kan känna av trötthet, feber, huvudvärk och illamående. Besvären är i de flesta fall milda och går över efter en till två dagar.
