Hepatit B
Vuxen:
540 kr/dos
Barn:
480 kr/dos
Senast uppdaterad: 2025-12-20
Granskad av: Ridha Hadfi, medicinskt ansvarig läkare
Om sjukdomen Hepatit B
Vad är hepatit B?
Hepatit B är en virusorsakad sjukdom som leder till inflammation i levern. Sjukdomen delas in i två faser – där den första tiden då symtomen uppstår, kallas för akut hepatit-B infektion. Om viruset stannar kvar i kroppen i mer än sex månader övergår sjukdomen till en kronisk infektion, som i sin tur ökar risken för både skrumplever och levercancer. Världshälsoorganisationen WHO anser att hepatit B är ett hot mot den globala folkhälsan eftersom nästan 300 miljoner människor lever med en kronisk infektion runtom i världen.
Hur smittar hepatit B?
Hepatit B-virus överförs genom blod och andra kroppsvätskor till exempel vid oskyddade sexuella kontakter, orena nålar/kanyler och kan även överföras från mor till barn under födseln. Smitta kan också ske vid andra typer av ingrepp med bristande hygienrutiner såsom tatuering, akupunktur och nagelvård. Smittsamhetsgraden varierar beroende på virusmängden i kroppen och även de som inte har några symtom kan föra smittan vidare till andra.
Symtom
De vanligaste symtomen i den akuta fasen är trötthet, feber, minskad aptit, viktnedgång, diarré och smärta på höger sida av magen. Efter en veckas tid kan en del få gulaktig hud, mörk urin och ljusare avföring. Inkubationstiden är två till sex månader innan de första symtomen visar sig. En del får inga symtom alls, därmed är det många som inte vet om att de blivit smittade med hepatit B. Omkring fem procent av dem som insjuknar utvecklar en kronisk leverinflammation.
Riskområden
Hepatit B är mest utbredd i områden som Afrika och Sydostasien, där upp till tjugo procent av befolkningen är smittad. Sjukdomen förekommer även i en del länder i Sydamerika och i Östeuropa samt på Grönland. Smittspridningen i Sverige ligger på en låg nivå då de flesta av dem som insjuknar har smittats utomlands.
Barn
De flesta barn under fem år som smittas med hepatit B får inga symtom alls. Däremot är risken för kronisk sjukdom större än hos vuxna, särskilt för de barn som smittats vid födseln eller under sitt första levnadsår.
Graviditet
Akut hepatit B infektion under pågående graviditet ökar risken för missfall, för tidig födsel och låg födelsevikt hos barnet. Det finns även risk att barnet smittas under förlossningen. Kronisk hepatit B-infektion innebär ingen ökad risk för komplikationer, såvida den gravida inte utvecklat levercirros och är frisk för övrigt.
Behandling
Vanligtvis läker infektionen ut av sig själv utan behandling och bestående skador på levern. Personer som utsatts för känd hepatit B-smitta kan få en kombination av vaccin och ett läkemedel med färdiga antikroppar. Vid kronisk sjukdom ges behandling med antivirala medel. Det finns även behandling som kan förhindra att sjukdomen leder till allvarliga komplikationer som skrumplever och levercancer.
Om vaccin mot Hepatit B
Vaccin mot hepatit B
Vaccinet mot hepatit B är mycket säkert, effektivt och långvarigt. Det skyddar även mot levercancer, en allvarlig sjukdom som kan uppstå till följd av infektionen. Vaccination mot hepatit B är särskilt viktigt när risken att utsättas för smitta är förhöjd, till exempel för sjukvårdspersonal och resenärer till länder med hög förekomst av hepatit B-virus.
Doser och intervall
Två doser ges med en månads mellanrum för fullgott skydd. En tredje dos rekommenderas när det har gått minst sex månader och ger sannolikt livslångt skydd. För de som är i behov av ett snabbare skydd finns ett anpassat vaccinationsschema.
Barn
Sedan början av 1990-talet har barn i vissa riskgrupper vaccinerats mot hepatit B. Eftersom kronisk hepatit B-infektion har ökat i Sverige på grund av invandring från endemiska länder ingår vaccinet i det allmänna vaccinationsprogrammet sedan 2016. Tre doser erbjuds till alla barn under det första levnadsåret. Behovet av påfyllnadsdos har inte fastställts då skyddet anses vara livslångt oavsett ålder.
Graviditet
Vaccination mot hepatit B under graviditet bör endast ske om det är absolut nödvändigt, det vill säga om risken för smitta är hög.
Amning
Amning utgör inget hinder för vaccination mot hepatit B.
Biverkningar
Hepatit B-vaccin tolereras väl av de allra flesta. De vanligaste biverkningarna är rodnad, ömhet och svullnad vid injektionsstället. Trötthet, huvudvärk, illamående och feber kan förekomma efter vaccinationen men är mindre vanligt.
Kostnad
För att se priset, vänligen klicka här.
Frågor och svar
För längre eller upprepade resor till riskområden rekommenderas vaccin i god tid före avresa. Det gäller även för de som riskerar att komma i kontakt med blod i det dagliga arbetet, intravenösa missbrukare och personer som redan har utsatts för viruset. Genom att vaccinera sig inom ett dygn från smittotillfället går det att förhindra sjukdomen.
Hepatit B-vaccinationen består av tre doser som sannolikt ger ett livslångt skydd mot sjukdomen. I nuläget finns det inga rekommendationer för påfyllnadsdoser.
Vaccinet mot hepatit B är mycket säkert och effektivt. Efter tre doser har de allra flesta en skyddseffekt på över 90 procent. Allvarliga biverkningar och allergiska reaktioner på vaccinet är sällsynt. Hepatit B-vaccin skyddar dessutom mot levercancer orsakat av viruset.
De vanligaste biverkningarna efter vaccination mot hepatit B är lokala reaktioner som ömhet, rodnad och svullnad där vaccinet har givits. I sällsynta fall kan trötthet, huvudvärk, illamående och feber uppstå i mild grad.
Sedan 2016 erbjuds alla barn i Sverige vaccin mot hepatit B som en del av det allmänna vaccinationsprogrammet. Tre doser ges under det första levnadsåret på barnavårdscentralen och som sannolikt ger skydd livet ut. För barn födda innan 2016 kan det vara bra att se över vaccinationsskyddet, särskilt inför resa till riskområde.