Bältrosvaccin
Pris per dos:
2670 kr
Seniorpris: 2536 kr
Senast uppdaterad: 2025-12-20
Granskad av: Ridha Hadfi, medicinskt ansvarig läkare
Om sjukdomen bältros
Vad är bältros?
Bältros orsakas av en särskild typ av herpesvirus, Varicella zoster, och drabbar personer som tidigare haft vattkoppor. När en person genomgått vattkoppsinfektion ligger viruset vilande i kroppen. Senare i livet kan viruset blossa upp igen och den drabbade får då bältros (Herpes zoster). Minst en av tre svenskar får bältros någon gång, eftersom de flesta redan bär på viruset. Sjukdomen kan ge allvarliga komplikationer på det centrala nervsystemet med 30 procents ökad risk för stroke under de första tre månaderna och en något förhöjd risk i ett helt år efteråt. För de som har haft bältros i ansiktet är risken för stroke upp till fyra gånger så stor.
Hur smittar bältros?
Bältros är en återaktivering av vattkoppsviruset som kan ske i alla åldrar, men för majoriteten sker det efter 50 års ålder. Varför sjukdomen blossar upp är inte helt klarlagt, men kan bero på att immunförsvaret blir äldre och får en nedsatt förmåga att stå emot viruset. Det kan till exempel vara i samband med andra sjukdomar och behandlingar som påverkar immunförsvaret eller vid långvarig stress.
Personer som haft bältros har högre risk för att få sjukdomen igen. Det beror på att viruset redan har aktiverats en gång, vilket ökar risken för återkommande bältros. En person med pågående bältros kan inte smitta någon annan så att sjukdomen bryter ut. Vid direktkontakt med sårvätska från blåsor kan dock viruset smitta andra, om den andra personen inte genomgått en vattkoppsinfektion tidigare så finns det risk att personen får vattkoppor.
Symtom
Karakteristiskt för bältros är rodnad och blåsor som smärtar samt kliar. Blåsornas utbredning är ofta som ett bälte eller band på ena sidan av kroppen. Utbredning över ögon och ansikte förekommer också hos upp till 25 procent av fallen. Dagarna innan blåsor bryter ut kan det pirra och göra ont kring det hudområde där blåsor senare blossar upp. Huvudvärk, trötthet och andra allmänna symtom kan också förekomma i början av sjukdomen. Smärtan som uppkommer vid bältros kan vara intensiv med brännande, värkande samt huggande karaktär.
Den vanligaste komplikationen är långvarig smärta i mer än tre månader efter att infektionen läkt ut. Det kallas postherpetisk neuralgi (PHN) och drabbar upp till 30 procent av de som insjuknat, och kan ibland kvarstå under lång tid. Blåsor som förekommer i ögat kan orsaka komplikationer med bestående synnedsättning.
Barn
Bältros är ovanligt hos barn men kan förekomma. Om barnet har ett friskt immunförsvar så sker ofta en snabb tillfriskning. Studier visar att barn som fått vattkoppsvaccin löper betydligt lägre risk att utveckla bältros jämfört med de som haft naturlig vattkoppsinfektion.
Graviditet
Om en gravid person insjuknar i bältros är risken för fosterpåverkan låg eftersom den gravidas antikroppar mot vattkoppor skyddar barnet. Du som är gravid och inte har haft vattkoppor tidigare, bör undvika att träffa personer med bältros eller vattkoppor. Risken för fosterskador är dock oftast liten om du skulle bli sjuk.
Behandling
Virushämmande läkemedel kan ges vid utbrott av bältros men måste ges snarast vid uppkomst av symtom. Vanligtvis sätts behandling in om sjukvård söks inom 72 timmar efter symtomdebut. I övrigt inriktas behandlingen på att lindra smärta och klåda, i första hand med receptfria läkemedel. Hjälper inte det kan läkare skriva ut starkare läkemedel.
Vaccination mot bältros
Vaccin mot bältros
Bältrosvaccin är säkert och effektivt samt ger ett varaktigt skydd mot Varicella zoster-viruset. Vaccination mot bältros rekommenderas för personer över 50 år men kan i vissa fall tas tidigare i livet. Vaccinet förutsätter även att personen har haft vattkoppor. Genom att minska risken för bältros går det också att förebygga dess följdsjukdomar såsom långvarig nervsmärta, hörsel- och synnedsättning samt den ökade risken för stroke.
Under senare år har flera större observationsstudier uppmärksammat ett möjligt samband mellan bältrosvaccin och lägre förekomst av demens hos äldre. En teori är att vaccinet minskar risken för virusreaktivering och därmed för inflammation i nervsystemet. Sambandet är inte helt klarlagt ännu, vidare forskning krävs.
Doser och Intervall
Vaccinet ges i två doser med minst två månaders mellanrum. Efter de två doserna erhålls ett skydd på över 90 procent i samtliga åldrar och effekten är bibehållen under minst 11 år. Studier pågår fortfarande.
Tidigare erbjöd vi även ett äldre bältrosvaccin som ges i en dos. Skyddet är inte lika effektivt som det nyare vaccinet och håller inte heller lika länge.
Barn
Risken för bältros är liten för yngre och vaccinen rekommenderas inte till barn.
Graviditet
Vaccin mot bältros rekommenderas inte till gravida.
Biverkningar
Lokala biverkningar som rodnad och ömhet vid injektionsstället kan ses vid användning av båda bältrosvaccinen. Vaccinet kan ge biverkningar som exempelvis trötthet, huvudvärk och sjukdomskänsla som går över inom någon dag.
Frågor och svar
Efter genomgången infektion med okomplicerad bältros är det bra att vänta minst 8 veckor innan vaccinationen påbörjas. Detta gäller även efter infektion med vattkoppor eller efter vattkoppsvaccinering.
Forskning har sett ett möjligt samband mellan bältrosvaccin och lägre risk för demens. Sambandet är ännu inte helt klarlagt och fler studier behövs.
Lokala biverkningar som rodnad och ömhet vid injektionsstället är vanliga. Biverkningar som exempelvis trötthet, huvudvärk och sjukdomskänsla förekommer också.
Vaccinet kan ges till alla vuxna från 50 års ålder som vill skydda sig mot bältros. Enligt Folkhälsomyndigheten rekommenderas bältrosvaccin särskilt till personer som är 65 år och äldre samt till individer med nedsatt immunförsvar från 18 års ålder.
Två doser ger ett mycket effektivt och långvarigt skydd som håller i minst 11 år. Fullgott skydd uppstår cirka 10 dagar efter andra dosen.
Mer än 90 procent av de som vaccineras med två doser får skyddande antikroppar. Det innebär att risken för att utveckla bältros efter vaccination är mycket liten. För de individer som ändå insjuknar blir besvären lindrigare och sjukdomsförloppet kortare. Skyddseffekten kan vara något lägre hos personer med nedsatt immunförsvar.
Nej, det går inte att få bältros om man inte haft vattkoppor tidigare i livet. Däremot kan personer som inte blivit utsatta för viruset bli smittade av någon som har en pågående bältrosinfektion med vätskande blåsor och på så sätt få vattkoppor.
Ja, det går att få bältros mer än en gång. Viruset finns vilandes i kroppens nervsystem och kan återaktiveras flera gånger i livet. Personer som haft bältros har högre risk för att få det igen.
Bältros förekommer i alla åldrar vilket gör att även barn, ungdomar och unga vuxna som haft vattkoppor kan drabbas. Sjukdomen är dock vanligast efter 50 års ålder i takt med att immunförsvaret åldras och blir mindre effektivt.