Historien om det första vaccinet är till stor del också en historia om den nu utrotade sjukdomen smittkoppor och den kamp människan förde mot den i årtusenden. Smittkoppor var en oerhört smittsam virussjukdom som även hade hög dödlighet, och bara i Europa beräknar man att ca 60 miljoner människor dog av sjukdomen under 1700-talet då den härjade som värst.

Sjukdomen hade dock varit känd betydligt tidigare än så. Något som också tidigt var känt var att den som haft smittkoppor inte tycktes kunna bli smittad en andra gång. Därför var det i Asien redan flera århundraden före vår tideräkning vanligt att man lät personer som överlevt smittkoppor ta hand om de som insjuknat. Denna insikt – att den som varit sjuk inte kunde smittas igen – är det som ligger till grund för de moderna vaccinens uppkomst.

Ympning – en förlaga till vaccinen

Inokulering, även kallat variolation eller ympning, är en metod för att göra människor immuna mot en sjukdom genom att utsätta dem för en mindre dos av den. Eftersom man visste att den som varit sjuk i smittkoppor inte kunde bli smittad en andra gång satte man på 1000-talet i Kina i system att ympa in sjukdomen på människor för att de skulle slippa bli svårt sjuka.

Detta gjorde man genom att man tog sekret från smittkoppor och rispade in det i huden på mottagaren. För det mesta utlöste detta en mild variant av sjukdomen som gjorde att mottagaren sedan blev immun. Metoden var dock riskfylld, och en del av dem som ympades med smittkoppor dog. Men på det stora hela gjorde metoden med ympning ändå att färre människor blev svårt sjuka och dog i smittkoppor.

Bondförnuft och Edward Jenners vaccin

Metoden att ympa in smittkoppsvirus för att skapa immunitet spred sig långsamt över världen och till Europa kom den via Turkiet på 1700-talet. På 1700-talet var Europa svårt drabbat av smittkoppor, men bland bönder, och framför allt mjölkerskor, fanns en vetskap om att den som haft sjukdomen kokoppor, en relativt ofarlig sjukdom som smittar via kor, inte kunde få smittkoppor.

Detta fick bonden Benjamin Jesty – som själv haft kokoppor och därför trodde sig vara immun – att 1774 medvetet smitta sin hustru och sina två söner med kokoppor. När sönerna några år senare ympades med smittkoppor fick de ingen reaktion alls, vilket för Jesty bekräftade att de antagligen redan var immuna.

Den engelske läkaren Edward Jenner är dock den som brukar lyftas fram som den som uppfann det första vaccinet. Inspirerad av kunskaperna kring ympning, och med vetskapen att den som haft kokoppor inte kunde få smittkoppor, odlade han fram ett medel från kokoppor som han döpte till just vaccin (efter sjukdomen kokoppor som på latin heter vaccinia).

1796 vaccinerade Jenner sin första patient, en åttaårig pojke som han sedan efter några månader utsatte för smittkoppsvirus. Pojken blev inte sjuk, och därmed ansågs att det för första gången fanns ett vetenskapligt belagt bevis för att vaccin av kokoppor gav immunitet mot smittkoppor. Bonden Jester fick dock senare i livet ett officiellt erkännande av Jenner-sällskapet i London att han faktiskt var den förste som givit “vaccin” och även lämnat ett fullgott bevis på att det gav immunitet.

Vaccinets principer klarnar

Jenners vaccin odlades fram ur sekret av kokoppor, och han visste ingenting om virus utan var helt enkelt väldigt bra på att lägga ihop ett och ett. Han byggde vidare på gamla kunskaper och tog fram en modern metod för vaccination, som fick stor spridning och ledde till att större vaccinationsprogram mot smittkoppor kunde införas i många länder redan i början av 1800-talet.

Den som först tog fram vaccin som bestod av försvagade antigener från samma sjukdom som den gav immunitet mot var Louis Pasteur. På 1880-talet tog han bland annat fram vaccin mot rabies och mjältbrand. Upptäckten av principen att det går att försvaga sjukdomar till den grad där de fortfarande triggar igång immunförsvaret men samtidigt inte ger upphov till sjukdom, var ännu en viktig milstolpe i vaccinets historia.

Moderna vaccin – gammal och ny kunskap

1980 förklarade WHO att smittkoppor helt hade utrotats. Än idag är det den första och enda sjukdom som människan lyckats utplåna helt. Däremot har vi idag vaccin mot många dödliga och smittsamma sjukdomar som genom vaccinationsprogram helt försvunnit från stora delar av världen och som gör att vi lever friskare liv.

Kunskapen kring vaccin och hur de fungerar utvecklas fortfarande, och moderna vaccin är både säkrare och effektivare än gamla metoder som exempelvis ympning. Dock bygger de i grund och botten på principer, upptäckter och hårt arbete som otaliga människor över hela världen gjort genom århundradena.

Senast uppdaterad: 9 november 2020